En lärare har en elev i sin klass som är smutsig, har trasiga kläder och har svårt att hänga med i undervisningen. Elevens föräldrar har psykisk ohälsa. Enligt barnkonventionen har varje barn rätt till att skyddas mot fysisk och psykiskt vanvård. Rätt till skälig levnadsstandard, kläder och mat. Parallellt och kompletterande ska andra lagstiftande åtgärder införas som rör hälsovård och välfärd, som ett stöd att ge skollagstiftningen fullt genomslag. Enligt salamancadeklarationen har barn rätt till särskilt stöd om man inte hänger med i undervisningen. Skolan ska tillgodose behovet med resurser och anpassade metoder.
I Olaussons film “Indien” hade Morgan, i boken “Kriget är slut” och eleven i vår situation, med deras svåra sociala bakgrund, förmodligen inte gått i skolan alls. Skolan i Sverige har ett annat skyddsnät. Skolan ska vara gratis enligt barnkonventionen och i Olaussons film “Indien” kostar det att gå i skolan, alternativt skolan är beroende av donationer. De fattiga barnen, som går i skolan, får endast undervisning i ett fåtal ämnen. I Olausson film hade lärarna samma pedagogiska frågor som vi och man pratade om värdegrundsarbete och likvärdighet.
Enligt Salamancadeklarationen är den grundläggande principen att barn ska gå i en integrerad skola, där man ska se möjligheter istället för svårigheter och att få in barn med behov av särskilt stöd. Som lärare har man ett ansvar att skapa förståelse och trygghet bland sina elever. Få eleverna att se att de inte är ensamma och att det finns möjligheter som för Morgan Alling i hans bok. Det kan vara genom att prata i klassen om olika hem situationer som skilsmässa, missbruk, flykt från krig och psykisk ohälsa. Utifrån temat se filmer, göra en gemensam teaterföreställning där man kan bjuda in föräldrar och ha ett knytkalas för att skapa en förståelse och gemenskap.
Vilka metoder skulle du som lärare använda dig utav för att möta situationen i din klass?
Vilka metoder skulle du som lärare använda dig utav för att möta situationen i din klass?
Jag tycker att detta inlägg var väldigt bra upplagt! snyggt jobbat!
SvaraRaderaJag tänker i denna situation att det är viktigt att visa att man ser varje enskild elev och även bekräfta eleven så eleven inte känner sig osynlig. genom att sätta ord som ni tänker här, uppdagar man också "problemet" och kan utefter det finna lösningar. :)
Tack snälla! Kan barnen känna sig sedda och bekräftade så kan de öppna sig och berätta när de känner sig redo.
SvaraRaderaErt inlägg visar på hur bra vårt system är i Sverige gentemot dom i många andra länder men ändå hamnar barn som Morgan och kanske tom er fiktive elev mellan stolarna. Viktigt påvisande tycker jag.
SvaraRaderaTack så mycket för din kommentar;)
RaderaInga barn ska behöva hamna i kläm i Sverige och det är viktigt att vi tar ansvar för dem som tyvärr gör det, där har läraren en viktig roll.
I Sverige är vi lyckligt lottade med ett så pass bra skolsystem som vi har och att vi även bedriver en undervisning som fostrar elever till goda demokratiska samhällsmedborgare som förhoppningsvis kommer leda till att flera av dem kommer försöka göra skillnad nationellt men även internationellt, när det handlar om alla barns möjligheter till att få gå i skolan.
SvaraRaderaOm jag förstått ert dilemma rätt handlar det om hur man som lärare ska bemöta en elev som kommer till skolan i trasiga kläder, smutsig och har svårt att hänga med i undervisningen? Ni belyser också att det redan finns en vetskap om att föräldrarna lider av psykisk ohälsa.. Inledningsvis hoppas jag att lärare/rektor/annan skolpersonal som har anmälningsplikt, har upprättat en orosanmälan kring eleven i fråga då det är oroväckande att eleven kommer till skolan i det tillståndet.
Sen som ni skriver är det viktigt att belysa det faktum att alla elever lever i olika uppväxtförhållanden och alla har olika förutsättningar så att prata om det och diskutera det i klassen tror jag också är viktigt. Vad menar ni med "att få in barn med behov av särskilt stöd"? Är det ett antagande av er att dessa elever inte deltar i ordinarie undervisning med klassen? Vad grundar ni det på i så fall?
Tack för din kommentar;)
RaderaSvaret på din fråga är, som det beskrivs i Morgan Allings bok, att "särskilt stöd" kan innefatta att man som elev har halkat efter i sina kunskaper pga dålig överlämning eller har svårt att koncentrera sig på lektionerna, för att hemsituationen är osäker. Det kan också vara högfrånvaro och brist i läxhjälp hemifrån.
Jag skulle undvika att bjuda in till knytkalas efter som det ställer krav och försvårar för de som inte har ekonomisk möjlighet att ta med sig fika eller mat till mötet. Det vore tråkigt om en familj undviker att komma på grund av att det inte har ekonomisk möjlighet att närvara på ett möte och där med förskjutas från klassgemenskapen ytterligare. . Allt som kan vara ett krav på att föräldrarna ställer upp med något extra tror jag ska undvikas för att få en jämlik skola för alla. I flera kommuner har det diskuteras om det är okej att barn ska behöva ta med sig egen frukt till skolan. En liten kostnad för många kan det tyckas men där flera trots allt inte har möjlighet att stötta sina barn något som visat leder till synliggörande av klasskillnad. Att samtal om olika förutsättningar för familjer runt om i världen men också vetskap om skillnader i det samhälle närmas oss och eleverna tror jag aldrig kan vara fel. Men det är viktigt att inte peka ut någon. Intressant inlägg ni skrivit och svår fråga fick idéer och funderingar att sätta igång vilken framtid vi har att gå till mötes i våra klassrum. Tack för att ni delar med er av era tankar!
SvaraRaderaTack för bra reflektion:)
RaderaVisst kan det leda till ojämlikhet men själva syftet med knytkalaset är mötet med andra människor. Av egna erfarenheter kan man vara med och bidra med det lilla, det är fortfarande frivilligt och här kan läraren i sin inbjudan vara tydlig med syftet till mötet.
Intressant läsning! Min personliga åsikt kring detta är nog att jag, likt Eleonore, skulle ha undvikt att hålla ett knytkalas. Men jag hade fortfarande velat ha ett möte mellan föräldrarna! Jag hade nog valt att hellre bjudit in föräldrar på en föräldrakväll där eleverna tillsammans har arbetat med ett projektarbete som de då får möjlighet att visa upp! Fika som skolan (eller lärarna) bjuder på kanske hade varit ett alternativ för att undvika att de föräldrar med sämre inkomst skulle slippa den utkomsten?
SvaraRaderaHej Emma!
SvaraRaderaTack för din kommentar:)
Det är en jätte bra ide med ett gemensamt elevprojekt, att visa upp för föräldrarna. Tyvärr tror jag inte att de föräldrar vars elever som mår dåligt dyker upp, detta gäller knytkalas också. Hur gör man som lärare för att fånga upp dessa föräldrar?
Jag tycker ni fångar läsaren redan vid första mening riktigt snyggt gjort! Ni belyser jättebra saker och tar fram hur man kan göra för att eleverna ska förstå att det finns olika typer av hem och ett bra initiativ till hur ni hade valt att ta med föräldrarna i detta dock kanske skippa utgifter för föräldrarna (som många redan nämnt).
SvaraRaderaDenna situation är väldigt svår och svår att svara på hur man själv hade agerat men jag tror det är viktigt att lyfta den med sina kollegor och luta sig mot det som står i styrdokumenten och ta hjälp av det.
Hejsan!
RaderaTack för bra feedback.
Ett sätt att undvika utgifter för föräldrarna skulle kunna vara att söka kommunala stipendier riktade mot att förebygga socialt utanförskap.
Vad tror du om det?
// Anna:)
Det kan jag tänka mig är ett bra alternativ dock tror jag att de som har det lite sämre ekonomiskt skäms för det och vågar inte söka stipendium pga av det.
Radera// Linn :)
Hej! Håller med er till fullo, att tillsammans i klassen prata om olika livssituationer osv kan säkert ta bort stigmatiseringen i vissas fall ... Kanske någon eller några elever vågar öppna upp sig när det pratas mer om det? Bra inlägg!
SvaraRaderaHej Stina!
SvaraRaderaTack för din kommentar.
Så tänkte vi också.
/// Ha en trevlig helg:)
Intressant inlägg! Håller verkligen med om att det kan vara fördelaktigt att på något sätt utföra en diskussion angående människors olika uppväxtvillkor, dels för att skapa hopp för eleverna som har tuffare förutsättningar samtidigt som det bidrar till att vissa elever får ökad förståelse hur det kan vara att växa upp med varierande omständigheter.
SvaraRaderaAtt involvera vårdnadshavare som ni är inne på upplever jag är betydelsefullt i lärarens roll, för att kunna få bättre insikter kring barnets behov och förutsättningar samt kunna få möjligheter till större samspel om det skulle krävas. Även samarbete med kollegor kring erfarenheter samt diskussioner på vilket sätt man kan tolka styrdokumenten olika.
Tack Markus för ditt inlägg!
SvaraRaderaJa vikten av att ha en kommunikation som kan skapa förtroende lärare elev/förälder kan ju bidra till mycket. Även samarbete mellan kollegor, alla bär på olika erfarenheter och kunskap och har egna tolkningar och det ska man se som ett bidrag, ser vi alla lika på saker kan vi alla ha fel?
Det är verkligen hemskt att inte alla barn i världen kan gå i skolan. När fattigdom sätter stopp för ett barns möjlighet till undervisning känns det som att vi i runt om i världen har en lång bit kvar till alla människors lika värdet. Intressanta saker ni tar upp. Även den delen med att våga prata om problem som barn kan ha i sina hemförhållande och miljöer. Jätteviktigt tror jag.
SvaraRaderaTack för en god reflektion!
RaderaSom ni skriver anser även jag att lärare har ett ansvar över att skapa förståelse och trygghet bland eleverna och detta tror jag skapas genom att ha en genuin relation med eleverna och visa att vi finns där för dom även utanför själva ämnesundervisningen. Jag tycker att det är viktigt att lärare finns där för sina elever, trots att det i vissa fall kan kännas övermäktigt. Skolan är en så pass stor del av barnens liv och det är därför viktigt att den är en trygg punkt för eleverna särskilt de elever som redan har det jobbigt hemma.
SvaraRaderaVid uppstående situationer i mitt klassrum hoppas jag att vi kommer att kunna föra en öppen diskussion med eleverna kring olika situationer för att visa på olika perspektiv.
Mycket intressant läsning, keep up the good work!
Tack för ditt inlägg. Jag det känns viktigt att vara där och jag hoppas att man orkar vara det.
RaderaBra infallsvinklar ni valt. Knytkalas nja kanske inte den metod jag skulle valt. Men iden att vidga perspektivet för människors olika uppväxtvillkor håller jag med om är viktigt. Tror att den verkliga situationen ute i skolorna är många gånger svåra att bemöta. Det är människor som påverkar och med så många olika tycken gällande skola och deras barn. Att fånga upp föräldrarna och skapa en större förståelse kräver deras samarbete och vilja till information och delaktighet. Läraren behöver känna sina elever och även skapat sig en kontakt med föräldrarna för att kunna motivera de som är mindre eller inte alls intresserade att delta. Kreativitet och flexibilitet och en stor portion engagemang krävs nog av läraren för att skapa en sammansvetsad, öppen och respektfull relation mellan alla partner.Så tror att det främst handlar om att känna av vad som krävs för att nå både elever och föräldrar och på så sätt kunna skapa en ökad förståelse i att växa upp med olika uppväxtvillkor.
SvaraRaderaTack för ditt inlägg. Ja att komma ut i verklighetens klassrum blir nog skillnad mot teori. Man vet ju inte vad man möter och det varierar nog väldigt från dag till dag, från klass till klass, elev till elev. Mycket går nog inte att planera utan man får som du säger känna av och agera från det.
RaderaTänkvärd läsning. Tack :). Jag funderade själv mycket på "integrera" elever i största möjligaste mån enligt Salamanca deklarationen. Jag förstår motiveringen till integrering, dessvärre klarar inte alla elever det och alltför ofta har jag sett i skolans värld att många elever blir hemmasittare för att de inte får möjlighet till att gå i en liten studiegrupp och bli integrerade i de ämnen de själva vill och vet att de kan delta med trygghet i. Kan tyckas vara ett litet sidospår på ert inlägg, men det handlar om, tänker jag att alla är olika och har så olika behov.
SvaraRaderaTack själv! Vi har också diskuterat detta i gruppen angående "integrera" och kommer väl fram till att det är ett svårt jobb vi går tillmötes. Det får ju inte bli så att integreringen leder till exkludering som du pratar om i vissa fall. Där får man kanske kolla på mer alternativa lösningar och försöka vara flexibel, för att kunna tillmötesgå alla elevers behov.
RaderaBra skrivet! Tror som ni, hade Morgan gått i Indien så hade han förmodligen inte gått i skolan. Tror också man ska låta barn gå i vanlig skola in i det längsta men man måste samtidigt ta hänsyn till vad eleven klara av och mår bäst av.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
RaderaTack för ditt inlägg. Ja man får se det från individen och se hur man lägger upp det.
RaderaOm man skulle jämfört Morgans uppväxt med en del barns som bor i exempelvis de fattiga områdena i Indien så hade Morgan det ganska bra. Han hade tak över huvudet och behövde oftast inte gå hungrig. Det är svårt att jämföra så och det gör inte Morgans situation bra för att det finns värre alternativ men att skolan ska kunna rädda barn som är utsatta på det här sättet gör ett redan stort jobb större. Läraren behövs nog mest som medmänniska för barnet än som mötesplanerare av stora event som föräldrarna kanske inte dyker upp på och gör barnet besviket.
SvaraRaderaTack för fin reflektion! Vi har goda erfarenheter där sammankomster med föräldrarna har lett till goda relationer båda mellan föräldrarna och mellan föräldrar och lärare samt eleverna. Det hade varit jätteintressant att veta vilka erfarenheter du har av sammankomster i skolan?
SvaraRadera